Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Ringhals kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av havsvatten som kyler reaktorernas kondensorprocess i kraftverket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i ett biologiskt recipientkontrollprogram. Föreliggande årsrapport presenterar resultat av undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2025. Fokus i årsrapporten ligger på sammansättningen av fisk och skaldjur, förluster av fiskägg, -larver och -yngel i kylvattenvägarna samt förekomsten av främmande arter.

I kylvattenintaget utförs årligen under våren två olika provtagningar för att övervaka förlusterna av olika fiskstadier i kraftverket: En provtagning av fiskägg och fisklarver med en Bongohåv samt en provtagning av yngel och juvenil fisk med en modifierad Isaacs-Kiddtrål. De totala fångsterna fisklarver var väldigt låga och utgjorde ungefär en fjärdedel av antalet föregående år. I ägg- och larvprovtagningen för 2025 var de vanligaste förekommande fiskäggen stora plattfiskägg (rödspätta) och torsk, och de vanligaste fisklarverna var rötsimpa och sill. Provtagningarna i kylvattenintaget efter juvenil fisk och yngel ger värdefulla data för populationsutveckling för bland annat ål (glasål). Fångsterna med Isaacs-Kiddtrålen under 2025 dominerades av klarbult, en vanligt förekommande art i provtagningarna. Näst vanligast var skarpsill som oftast förekommer med endast låga fångster. Glasål var också relativt vanlig i fångsterna, med en ökning från föregående år.

Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom årliga provfisken med ryssjor på tre lokaler: recipientområdet vid Ringhals som direkt påverkas av kylvattnet, ett referensområde vid Vendelsö som är opåverkat av kylvatten samt ett område vid Norra Horta som är delvis påverkat av kylvattnet. Provfisket genomförs under två perioder per år, i april och augusti. Tätheterna av fisk var generellt större under augusti med sommartemperaturer i vattnet. Artsammansättningen i kustområdena utgörs i högre grad av varmvattengynnade arter. I undersökningarna under 2025 var skärsnultra den vanligaste fiskarten vid provfiskena, som förekom i höga tätheter i samtliga områden i augusti. I april återfanns skärsnultra främst vid Horta och Ringhals, som tyder på att arten aktivt söker sig till uppvärmt kylvatten. Under april månad var kallvattengynnade arter som torsk och rötsimpa mer vanliga i fångsterna. Stensnultra var speciellt vanlig i aprilfisket vid Vendelsö. Generellt sett var arter som föredrar varmare vatten vanligare i recipientområdet och arter som föredrar kallare vatten vanligare i referensområdet. Totalfångsten av strandkrabba var hög inom samtliga områden och under båda fiskeperioder, med störst tätheter vid Vendelsö i augusti.

Området vid renshusledningens utlopp undersöktes med ROV (Remotely Operated Vehicle) för att visuellt inspektera påverkan på havsbotten. Likt tidigare år observerades det utsläpp och sedimentation av skaldelar från musslor och strandkrabbor under 2025.

För att undersöka eventuell förekomst av invasiva främmande arter utanför Ringhals, genomfördes dykkarteringar på två lokaler: Ringhals kylvattenutsläpp och Vendelsö. Kartering vid Norra Horta kunde inte utföras på grund av kraftiga vindar. Sammantaget för båda områdena observerades den främmande arten stillahavsostron. Brunalgen japansk sargassotång och rödalgen rödsvansing observerades vid Ringhals. Samtliga främmande arter är kända på svenska västkusten sedan tidigare. Utöver dykkarteringen hittades även blåskrabba under provfisket i april vid recipienten. Den har tidigare påträffats totalt fem gånger vid recipienten under både april och augusti.

Nyckelord

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; fiskyngel; främmande arter

Publicerad i

Aqua notes
2026, nummer: 2026:7
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

Associerade SLU-program

Kust och hav

UKÄ forskningsämne

Annan miljöbioteknik
Ekologi
Zoologi

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.5fb4k4r755
  • eISBN: 978-91-8124-190-7

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146304