Brokmar, Linnea
- Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet
Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av havsvatten för kylning. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur är därför vanligtvis varmare i genomsnitt än det opåverkade närliggande referensområdet, Borholmsfjärden. Revisionsavställningen som påbörjades i slutet av mars 2025 pågick 2025 betydligt längre än vanligt, och sträckte sig fram till november 2025. Medeltemperaturen som uppmättes under revisionsavställningen i Hamnefjärden var i genomsnitt 0,2 °C kallare än närreferensområdet Borholmsfjärden, något som inte hänt på flera decennier.
Under 2025 pågick inga studier av fiskdödlighet i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation
Den förlängda revisionsavställningen 2025 innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i alla årets fisken. I vårfisket, med biologiska nätlänkar, var medeltemperaturen på botten den lägsta sedan provfiskets början 1972. Den största andelen av fångsten utgjordes av så kallade kallvattenarter som har lägre temperaturoptima än de arter som benämns som varmvattenarter. Även ryssjefisket under våren påverkades troligtvis av detta och lägre vattentemperaturer än tidigare år kan delvis förklara de extremt låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av den invasiva, främmande arten svartmunnad smörbult rekordhög.
I sommarfisket med biologiska länkar var fångsterna ovanligt stora av abborre, mört och gärs, medan fångsten vid höstfisket dominerades av abborre, björkna, sarv och mört. Under sommaren uppmättes den högsta medeltemperaturen vid botten på fem år, något som förklarar den relativt stora förekomsten av så kallade varmvattenarter under sommarfisket. Detta observerades trots pågående revisionsavställning av reaktorn. I provfisken med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av gärs, strömming och löja stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, vågexponering och geografisk lokalisering snarare än av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket.
I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades flera kallvattenarter, såsom strömming, rötsimpa och torsk, medan fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 81 procent av fiskeansträngningarna.
Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2025.
Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2025 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i recipienten, Hamnefjärden. Endast två sjuka fiskar noterades i referensen, Kvädöfjärden.
Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var betydligt mindre 2025 än föregående tre år, och även ett av de allra lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.
Under 2025 års undersökning av bottenfauna registrerades totalt 21 arter i Simpevarp och 15 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla, tätt följt av vitmärla.
kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna; främmande arter; kylvattenintag; fisksjukdomar
Aqua notes
2026, nummer: 2026:9
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Vilt- och fiskeförvaltning
Miljövetenskap
https://res.slu.se/id/publ/146451