Lundin, Ola
- Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Kemikalieinspektionen har beslutat att ompröva 38 registrerade växtskyddsmedel som innehåller sex verksamma ämnen som kan bilda trifluorättiksyra (TFA). Omprövningen ska vara genomförd senast den 30 april 2028. Två av de berörda ämnena, flonikamid och tau-fluvalinat, är insekticider som i dag ingår i fem registrerade produkter. Erfarenheter från Danmark, där konsekvenserna för jordbruksproduktionen har utretts (men inte för trädgårdsproduktion) och där motsvarande produkter har förbjudits, indikerar att konsekvenserna kan bli betydande. I Sverige är utgångsläget, med undantag av södra Götaland, något mer gynnsamt på grund av en lägre förekomst av skadeinsekter och därmed mindre behov av användning av insekticider. Samtidigt är beroendet av de aktuella ämnena stort inom flera produktionsgrenar. Analysen visar att konsekvenserna av en utfasning bedöms bli att:
• En utfasning kommer att öka beroendet av insekticidprodukter med ett och samma verksamt ämne, acetamiprid, inom både jordbruks- och trädgårdsproduktion, vilket kommer att öka risken för resistensutveckling hos skadegörare.
• Möjligheter till effektiv bekämpning av flera skadeinsekter försvinner i jordbruksgrödor där bladlöss som sprider rödsotvirus på hösten i spannmål, jordloppor i oljeväxter och bladlöss i ärter och åkerböna är de ekonomiskt viktigaste exemplen. Värdet av den kemiska bekämpning som försvinner i jordbruksproduktionen har uppskattats till 130 miljoner kronor.
• Ett förbud ökar risken för allvarligare konsekvenser vid angrepp av skadeinsekter i odlingen av flera jordbruksgrödor, speciellt vårraps i hela odlingsområdet samt konservärter, höstraps, höstkorn och höstvete i Sydsverige, vilket sannolikt kommer att leda till förändrade odlingsmönster. Vårrapsodlingen bedöms minska, konservärtodling bedöms inte längre vara kommersiellt intressant i Skåne och höstrapsodling kan minska i Sydsverige. Detta leder till ytterligare ekonomiska konsekvenser som inte gått att uppskatta inom ramen för arbetet.
• Ett förbud kommer att få stora konsekvenser även för flera trädgårdsgrödor. Möjligheterna att bekämpa skadeinsekter i morot, broccoli, vitkål, sallat, äpple och jordgubbar kommer att begränsas kraftigt. Växtskyddsmöjligheterna som kvarstår är få och kommer att kräva förändringar i produktionssystemen som i sin tur ökar produktionskostnaderna och i vissa fall begränsar odlingsperioden med minskad produktion som följd. Avsaknaden av kvantifiering i trädgårdsgrödor innebär inte att konsekvenserna är mindre här än i jordbruksgrödorna.
• För att mildra effekterna av en utfasning krävs ökad satsning på forskning om odlingssystem i ett nordiskt klimat samt växtförädling mot skadeinsekter och insektsöverförda virus. Dessutom krävs ett utökat systematiskt arbete för utveckling av och tillgång till andra effektiva växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder. Detta bör ske i samarbete mellan myndigheter, näring och akademi.
Utgivare: Jordbruksverket
Jordbruksvetenskap
https://res.slu.se/id/publ/146562