Kahlert, Maria
- Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Blekinge län att närsaltshalten i dessa vatten är något högre än i oligotrofa vattendrag, men den ekologiska statusklassen ligger fortfarande mellan hög och god status förutom i Mörrumsån Johannesfors, där den ligger mellan god och måttlig status. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att alla lokaler har nära neutrala eller alkaliska förhållanden förutom Lyckebyån Kättilsmåla nedströms Lillåns tillflöde och Ronnebyån nedströms Kallinge som har något surare förhållanden mellan måttligt surt och nära neutralt. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Achnanthidium minutissimum grupp III (medelbredd > 2,8μm), Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen och Karayevia oblongella M. Aboal. Om man istället definierar en vanlig kiselalgstaxon som en som förekommer i alla undersökta prover så var de tre andra taxa som kom först: Fragilaria gracilis Østrup, Psammothidium abundans Bukhtiyarova och Aulacoseira pseudodistans Lange-Bertalot 'manuskriptnamen', men de förkom inte med så hög dominans som de förut nämnda. Några av de vanliga taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, andra något högre närsaltshalter. Några av de vanliga taxa föredrar neutrala förhållanden, andra mera sura. Alla tillhör också vanliga taxa för hela Sverige
Rapporter (Länsstyrelsen Blekinge län)
2011, nummer: 2011:9
Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län
Sjöar och vattendrag
Övergödning
Jordbrukslandskap
Försurning
Programövergripande verksamhet
Miljö- och naturvårdsvetenskap
Skogsvetenskap
Fisk- och akvakulturforskning
https://res.slu.se/id/publ/37004