Salomon, Eva
- Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
- RISE Research Institutes of Sweden
Rapport2019
Salomon, Eva; Wesström, Ingrid; Wivstad, Maria
Sommaren 2018 var extremt varm och torr över hela Sverige. Betena torkade bort och djuren fick beta i skogen eller på igenvuxna marker som inte använts på länge. Det blev extremt låga skördar för alla grödor. Det svenska jordbruket har alltid påverkats av ett varierat väder men extrema väderförhållanden med både för mycket och för lite regn förväntas bli vanligare framöver på grund av klimatförändringen. Det är därför viktigt att kartlägga vilken kunskap och vilka åtgärder jordbrukaren använder i växtodlingen och i mjölk- och nötköttsproduktionen för att hantera torka. Vi tar utgångspunkt i ekologisk produktion i Sverige men hela jordbruket drabbades hårt under 2018 så kunskap och erfarenheter om olika strategier för att möta situationen är generellt relevanta. Slåttervall och bete växte mycket dåligt redan tidigt på säsongen och skapade akut brist på foder. Spannmålen brådmognade och för att rädda något skördades större arealer än vanligt som helsädesfoder till djuren. Man kan konstatera att vid extrem torka växer inte grödan utan bevattning, vilket många jordbrukare inte hade tillgång till. Stora arealer skördades inte alls på grund av missväxt. För att klara nötkreaturen fick djuren äta foder och betesväxter som jordbrukare och rådgivare saknade erfarenhet av. Nötkreatur klarade sig bra på nödfoder men produktionen av mjölk och kött sjönk. De akuta insatserna har varit kostsamma för mjölk- och nötköttsproducenterna och inför 2019 är foderlagren tomma. För jordbrukare med ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion är fokus framöver att producera foder för de egna djuren och bygga upp foderlager. Ett skäl är också att det i regelverken för ekologisk produktion finns krav på hög självförsörjningsgrad av foder. För att bättre möta framtida bristsituationer vill ekologiska jordbrukare utöka foderarealen så man har en större buffert. Rådgivare till ekologiska jordbrukare efterfrågar mer kunskap kring hur mycket av de nya fodermedlen man kan ge djuren och samtidigt bibehålla djurhälsa och produktionsnivåer. Jordbrukare med ekologisk mjölk- och nötköttsproduktion vill också utveckla betes-system som säkrar foderproduktionen. Det kan exempelvis vara insådd av mellangrödor efter skörd som djuren betar eller som skördas som foder under hösten. Odling av flerårig slåtter- och betesvall dominerar på ekologiska mjölkgårdar och är samodling av gräs och klöver. Det är ett odlingssystem med bra förutsättningar för att kunna anpassas till olika extremväder. Samtidigt saknas det kunskap om vilka vallväxter och kombinationer av dessa som är robusta nog att återhämta sig efter exempelvis översvämning under våren och extrem torka senare på säsongen. Det finns ett intresse bland ekologiska jordbrukare att utveckla odlingssystem med grödor till foder och mat som har djupa rötter och bättre klarar såväl blöta som torra förhållanden. Vid odling av spannmål, oljeväxter och © Anders Lunneryd 6 trindsäd behöver man utveckla förebyggande åtgärder för att dämpa negativa effekter på grödan av extrem torka. Det kan vara en kombination av åtgärder, såsom vårplöjning med tillförsel av stallgödsling, sådd och därefter bevattning efter grödans uppkomst för att kunna säkra en acceptabel kärn- eller fröskörd. Ekologiska jordbrukare efterfrågar också forskning och försök om mer flexibla odlingssystem där man kan etablera en alternativ gröda senare på säsongen när regnen kommer, om huvudgrödan torkat bort. Odlingssystem som främjar markbördighet och bygger mullhalt är en grundläggande förutsättning för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat, men det saknas kunskap om hur ett odlingssystem bör utformas med både förebyggande och direkta åtgärder för att optimera markbördigheten. Ett avgörande förebyggande arbete är att utveckla brukningsmetoder och odlingssystem som främjar en god markstruktur med en hög infiltrationskapacitet. Åtgärder på åkern behöver kombineras med åtgärder i landskapet för att dämpa höga vattenflöden, öka lågvattenflöden och öka grundvattenbildningen på avrinningsområdesnivå. Rekommendationer för dimensionering och underhåll av både huvudavvattningssystem och dräneringssystem på åkern och i landskapet behöver uppdateras för att dämpa effekten av skyfall eller översvämning. Jordbrukare efterfrågar ny kunskap om vilken nederbördsintensitet och vilken avrinning man bör räkna med vid dimensionering av avvattningssystem. Man behöver också ta reda på hur dräneringssystem bör utformas för att dämpa effekter av extremväder med hänsyn till ändrade odlingssystem och för att uppnå minskad miljöpåverkan. Ettåriga och speciellt vårsådda grödor har stora krav på växttillgängligt vatten på våren och försommaren och det behövs ny kunskap om hur bevattningen ska utföras, speciellt i spannmål. Vallen som är flerårig tål torka bättre men strategisk bevattning kan öka skörden avsevärt. Om bevattning utförs vid rätt tid och med rätt mängd kan vatten sparas.
SLU Future Food Reports
2019, nummer: 7ISBN: 978-91-576-9660-1, eISBN: 978-91-576-9661-8Utgivare: Sveriges lantbruksuniversitet, forskningsplattformen SLU Future Food
SLU Future Food
Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske
https://res.slu.se/id/publ/103931