Blomquist, Johan
- Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
Rapport2020
Blomquist, Johan; Waldo, Staffan
Bakgrund och frågeställning
Inom den europeiska fiskeripolitiken finns möjlighet för svenska fiskare att söka stöd för investeringar i selektiva redskap och rovdjursäkra redskap. Syftet med stödet till selektiva redskap är att stimulera investeringar i fiskeredskap som minskar mängden bifångster av oönskade arter och/eller bifångster av fisk och skaldjur som är av oönskad storlek. Stöden till rovdjurssäkra redskap syftar till att stimulera användningen av redskap som skyddar fångster och redskap mot rovdjursangrepp. Denna rapport analyserar i vilket utsträckning stöden har ökat användningen av selektiva och rovdjurssäkra redskap, och om stöden på så sätt har bidragit till att minska mängden oönskad fångst och rovdjursangrepp inom svenskt fiske. För analysen används information om beviljade stöd inom fiskeriprogrammet 2007–2013 (EFF) och havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (EHFF).
Stöd till selektiva redskap
Totalt har 60 projekt beviljats investeringsstöd inom selektiva redskap och beviljade offentliga medel för dessa projekt uppgår till totalt 2,1 miljoner kronor. Många av projekten är investeringar i art¬sorterande rist som används inom fisket efter havskräfta och i fisket efter nordhavsräka. Analysen finner att stöden sannolikt har haft en viss positiv effekt på användandet av rist inom kräftfisket, vilket minskat de oönskade fångsterna. Stöden har dock inte ökat användandet av rist inom räkfisket. Analysen visar att stöden till selektiva redskap inom EHFF (fram till juli 2019) är långt ifrån att uppnå målet med att minska oönskade fångster med totalt 2 300 ton fram till år 2023 (samtliga fisken). Analysen finner att förändringar i lagstiftning och regelverk sannolikt har spelat en större roll än stöden när det gäller att skapa incitament att använda selektiva redskap i både kräftfisket och räkfisket.
Stöd till rovdjurssäkra redskap
Inom EHFF kan fiskare söka investeringsstöd för rovdjurssäkra redskap och totalt har 46 projekt beviljats under perioden 2014–2019. Beviljade offentliga medel för dessa 46 projekt uppgår till 4,4 miljoner kronor. Majoriteten av dessa projekt (30 stycken) är investeringar i sälsäkra push-up fällor som främst används i fisket efter lax, öring, och sik i Bottniska viken. Utifrån befintliga data är det svårt att avgöra i vilken mån stödet lett till ökad användning av push-up fällan eftersom de företag som inte fått stöd via EHFF haft möjlighet till nationella stöd från Viltskadefonden för investeringen.
Hur kan stödens effektivitet förbättras?
Rapporten visar att det är viktigt att handläggare har god kännedom om de investeringar som görs och i vilken mån de kan förväntas bidra till att uppnå målen med fonden. Ett exempel är målet om minskade oönskade fångster där 6 redskapsdetaljer såsom konstruktionen av selektiva redskap påverkar mängden oönskad fångst. Rapporten finner även potentiella målkonflikter mellan resultatindikatorerna inom EHFF. Bränsleeffektivitet och oönskade fångster används båda som indikatorer för stöd till selektiva och rovdjurssäkra redskap medan forskning pekar på sämre bränsleeffektivitet vid mer selektivt fiske. Samverkan och kunskapsutbyte mellan experter och ansvariga handläggare för stöden är därför viktigt.
Utvärderingsrapport / Jordbruksverket
2020, nummer: 2020:2Utgivare: Jordbruksverket
Nationalekonomi
https://res.slu.se/id/publ/105331