Hessle, Anna
- Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet
Rapport2021
Hagberg, Cecilia; Andersson, Thomas; Hessle, Anna; Lind, Ann-Kristina; Lindqvist, Fredrik; Lundquist, Christer; Olsson, Henrik; Sundberg, Martin; Wahlund, Lotten; Lindahl, Cecilia
De huvudsakliga målen med detta projekt har varit att ta fram en lättviktsgrind för hantering av nötkreatur som ska vara minst 50% lättare samt tre gånger så hållfast som en traditionell grind. Detta för att förbättra arbetsmiljön för de som hanterar grinden, samtidigt som grinden ur säkerhetssynpunkt, måste tåla lasterna från ett nötkreatur. Andra mål med projektet har varit att designa och tillverka en lättviktsgrind som inte överstiger priset på befintliga kvalitetsgrindar. Tillverkningen av grinden får inte heller bidra till ökad miljöbelastning vid framställning och tillverkning.
En lättviktsgrind kan tillverkas av olika material såsom plast, glasfiber, aluminium eller stål. Med hänsyn till projektgruppens sammansättning och kompetenser samt de olika krav som ställdes på lättviktsgrinden föll valet på höghållfast stål. Höghållfast stål kännetecknas av höga sträckgränser, upp till 1300 MPa, i jämförelse med ett traditionellt konstruktionsstål på 355 MPa. Till den specifika lättviktsgrinden valdes rör med en sträckgräns på cirka 800 MPa. Dessa rör används framförallt inom fordons- och motorindustrin där det ställs höga krav på hållfasthet samtidigt som man önskar en lätt konstruktion.
Utformningen av lättviktsgrinden med horisontella och vertikala rör, avstånden mellan horisontella rör, foten av plattjärn etc. var några av de detaljer som undersöktes med hänsyn till funktion och säkerhet för både djur och människa. I arbetsmiljölagstiftningen står bl.a. att grindar ska vara dimensionerade och förankrade så att djuren inte kan bryta sig ut (AFS 2008:17). Grindarna får inte heller utgöra skaderisk för nötkreaturen. För att grindarna ska fungera för nötkreatur måste kunskaper om djurens beteende finnas samt att hänsyn tas till detta vid utformningen av grinden. I rapporten beskrivs nötkreaturens sinnen och beteenden för att öka förståelsen för djurens förutsättningar att bli hanterade. Både grindar och hanteringssystem måste vara anpassade till nötkreaturen.
I projektet testades ”budbox” hanteringssystem. Hanteringssystemet bygger på att utnyttja nötkreaturs grundläggande beteenden för att förflytta djuren. Genom att titta närmare på hanteringssystemets funktion och säkerhet kompletterades systemet ytterligare genom att använda fler grindkomponenter såsom envägsgrind, backspärr och skjutportar i kombination med lättviktsgrindar. Hanteringssystemet testades i två grupper av kvigor vid Sveriges Lantbruksuniversitets forskningsanläggning SLU Götala nöt- och lammköttsforskning i Västra Götalands län. Lättviktsgrindarna testades även i en mjölkkobesättning, i en nötköttsbesättning, på ett småskaligt slakteri samt i en klövvårdares verksamhet. De personer som då använde lättviktsgrindarna ansåg att den främsta fördelen var grindarnas låga vikt vilket underlättade hanteringen. Genom en enklare hantering av grindar ökar sannolikheten för att de används oftare och därmed bidrar till en ökad säkerhet för både djur och människa.
Under projektets gång utfördes flera hållfasthetstester genom att unika testriggar byggdes upp. I en av testriggarna provades lättviktsgrindens svets och i en annan testades lättviktsgrindens, och även andra traditionella grindars, hållfasthet. Resultaten av det sistnämna testet visade att den cirka 50% lättare grind av höghållfast stål, som tagits fram i projektet, uppfyllde målet att vara minst tre gånger så hållfast som traditionella grindar.
lightweight; high-strength steel; yield strength; mechanical strength test; gate; cattle; cattle behavior; cattle handling system; bud box; ergonomics; working environment
RISE Rapport
2021, nummer: 2021:103ISBN: 978-91-89385-94-8Utgivare: RISE Research Institutes of Sweden
Husbyggnad
Husdjursvetenskap
https://res.slu.se/id/publ/115481