Sammanfattning

Den här studien jämför fyra fall av skogliga konflikter där produktionsskogsbruk skapar motsättningar för skogliga sociala värden och tvärtom. De fyra fallen; Valvträsk, Storön, Söderköping och Harbo valdes ut från en artikelsamling av skogskonflikter i 23 svenska dagstidningar från 1990-2011 (Westling, 2012). Materialet som analyserats består av 92 nyhetsartiklar i ett urval av dagstidningar samt intervjuer med huvudaktörerna som omnämns i tidningarna.

De fyra konflikterna utspelade sig vid olika tidpunkter mellan 2000 - 2011. Även om fallen involverade olika skogsbruksaktörer och markägare och protesterna tog olika uttryck har de en gemensam bakgrund. Berättelserna från de som var inblandade i konflikterna börjar i stort på samma sätt. Någon upptäcker att något är på gång i skogen där man bor, eller ofta vistas: man ser stämplingsmärken, en ny skogsväg eller skogsmaskiner som redan påbörjat avverkning. Upptäckten väcker en känsla av oro och ilska, som kommuniceras till de aktörer som man identifierat som ansvariga. Därifrån utvecklas konflikterna olika och får olika utfall. Två av fallen var relativt långvariga och lyftes upp på riksnivå. En av dem hamnade till och med på regeringens bord, medan två av fallen förblev lokala frågor.

Nedan följer de viktigaste resultaten från analysen av texter och intervjusvar: • Konfliktbevakning på nära håll. Konflikterna skildras till stor del genom rapportering från händelsens centrum. Argument för de olika sidornas ståndpunkter har stor plats, men ofta stannar diskussionen kring dessa frågor i det enskilda sammanhanget. Frågor om konsekvenser och ansvar diskuteras främst för de enskilda aktörer som deltar. • Den hemliga dialogen. Samråd och dialogmöten mellan aktörerna beskrivs ha en viktig roll i samtliga fall. Denna (interna) del av konflikthanteringen har dock liten plats i texterna, och vad som hände i förhandlingsförsöken och mötena kring kraven om social hänsyn beskrivs ganska kortfattat. • Olika intressanta markägare. I grunden är konfliktinnehållet detsamma för samtliga fall, men storyn skiljer sig mellan konflikterna. Den kritiska vinklingen har en annan ton i fallen där det statliga bolaget är markägare, och de händelserna ges större medial spridning och utrymme. • Olika förståelse för sociala värden. Det går att se en viss förändring i hur begreppet sociala värden används och diskuteras i tidningarna med tiden. Som argument tycks begreppet också ha större tyngd i de tätortsnära skogarna. • Starkare ekonomisk press i vissa skogar? Ekonomin i skogsbruket framstår som ett tungt argument i avvägningarna mellan att avverka och spara skog för rekreation. Men skogsekonomins betydelse diskuteras olika i artiklarna beroende på vem som är ägare och var i landet skogen ligger.

Publicerad i

Future forests working report
2013,
Utgivare: Framtidens skog, Sveriges lantbruksuniversitet

Associerade SLU-program

SLU Future Forests

UKÄ forskningsämne

Medievetenskap
Skogsvetenskap

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/121034