Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022

Vall i växtföljd för minskad klimatpåverkan : avkastning och klimatpåverkan i långliggande fältförsök

Nilsson, Johan; El Khosht, Fatima; Bergkvist, Göran; Öborn, Ingrid; Tidåker, Pernilla

Abstract

Vall har potential till betydande kolinlagring och gör att markens jämvikt med avseende på kolinnehåll ställer in sig på en högre nivå än när bara ettåriga växter odlas. När vallen försvinner från slättbygden innebär det därför att kolförrådet i marken minskar vilket påverkar markens bördighet och klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av vall i växtföljd. I studien undersöktes vallens effekt på avkastningen av efterföljande grödor samt markens kolinnehåll. Dessutom utvärderades vallens effekt på klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Studien baserades på data från tre av SLUs långliggande fältförsök insamlade från 1970 till 2020. I försöken jämförs tre sexåriga växtföljder vid fyra olika kvävenivåer där två av växtföljderna inkluderar två år av vall, gräsvall respektive blandvall.

Vid de två lägsta kvävegivorna var avkastningen av de ettåriga grödorna högst ibland vallväxtföljden. Detta förklarades med tillförsel av kväve genom biologisk kvävefixering. Vid högre kvävegivor fanns små eller inga skillnader i avkastning mellan växtföljderna. Mängden kol i marken minskade över tid i alla växtföljder. Dock var minskningstakten av markkol lägre i växtföljderna med vall där även en större mängd markkol observerades i sista växtföljdsomloppet än i växtföljden utan vall.

I livscykelanalysen användes spannmålsenhet som funktionell enhet för att kvantifiera klimatpåverkan från två av de fyra kvävegivorna, den högsta (N3) och den näst lägsta (N1). Resultatet visade att vallväxtföljderna hade de största totala avkastningarna, delvis till följd av att ett år med träda ingick i växtföljden utan vall. Vallväxtföljderna hade en mindre markanvändning per producerad spannmålsenhet. Vid den lägre kvävegivan hade växtföljden med blandvallen minst markanvändning och vid den högre kvävegivan hade gräsvallen minst markanvändning. Klimatpåverkan per spannmålsenhet var lägre för växtföljderna med vall jämför med växtföljden utan vall. Lägst klimatpåverkan beräknades för växtföljden med blandvall vid den lägre kvävegivan. Detta tillskrevs den relativt stora avkastningen i kombination med mindre behov av insatsvaror, främst i form av mineralkväve. Resultaten indikerar att förlusten av markkol minskade med vall i växtföljd jämfört med utan vall, dock räckte inte två år vall i en sexårig växtföljd för att få en stabilisering eller ökning av markkol. De högre givorna av kväve reducerade minskningen av markkol oavsett växtföljd. Blandvallväxtföljden resulterade i större avkastning och ett minskat behov av kvävegödsling jämfört med växtföljderna med gräsvall och utan vall.

För att öka införandet av vall i svenska växtföljder behövs en avsättning för vallen, vilket skulle kunna skapas genom att t.ex. öka incitamenten att använda vall som substrat i biogasproduktion eller genom att öka vallandelen i foderstater.

Keywords

Blandvall; gräsvall; växthusgasutsläpp; LCA; markkol; avkastning; växtföljd; förfruktseffekt; Mixed ley; grass ley; greenhouse gas emissions; LCA; soil carbon; yield; crop rotation; pre-crop effect

Published in

Mistra Food Futures Report
2022, number: 2
ISBN: 978-91-576-9999-2, eISBN: 978-91-576-9998-5
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet