Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)
Rapport, 2003

Långliggande utlakningsförsök på lätt jord i Halland och Västergötland : effekter av flytgödseltillförsel, insådda fånggrödor och olika jordbearbetningstidpunkter på kvävedynamiken i marken och kväveutlakningen : resultat från perioden 1998-2002

Aronsson, Helena; Torstensson, Gunnar; Lindén, Börje

Sammanfattning

I två långliggande utlakningsförsök belägna på mojord studeras effekter av fånggrödor, flytgödseltillförsel och olika bearbetningsstrategier. Det ena (R2-8402) är beläget vid Fotegården i Västergötland och det startades 1993. I det andra (R0-8403) vid Mellby i södra Halland har studier pågått sedan 1984. Växtföljderna består av vårstråsäd, oljeväxter och potatis. Försöksfälten består av separat täckdikade rutor, vilket gör det möjligt att provta det avrinnande vattnet från varje ruta. Dräneringsvattenprov tas med automatiska provtagningssystem och proven analyseras med avseende på innehåll av kväve, fosfor och kalium. Huvudgrödor, fånggrödor och växtrester mäts och provtas för bestämning av växtnäringsinnehåll. Jordprov för mineralkvävebestämning tas flera gånger om året. Provtagningar av grödor och jord i ogödslade parceller används för uppskattningar av nettomineraliseringen av kväve under olika delar av året. De båda försöksplatserna har liknande jordartsförhållanden men klimatmässigt skiljer de sig åt en del. Medelnederbörden är bland annat betydligt större i Halland än i Västergötland och vintrarna mildare. Responsen av olika odlingsåtgärders inverkan på kvävedynamik och kväveutlakning är emellertid mycket likartad i de bägge försöken. Senarelagd bearbetning och odling av fånggrödor verkar generellt fungera bra som redskap att minska kväveutlakningen på denna typ av jord. Det var inga dramatiska skillnader i kväveutlakning mellan södra Halland och Västergötland under perioden 1998/99-2001/02, vilket bl a berodde på att avrinningsförhållandena var likartade under dessa år. Utlakningen efter handelsgödslad stråsäd där bearbetning skett i september var i Västergötland i medeltal 44 kg tot-N/ha och år och i södra Halland 53 kg tot-N/ha. Efter potatisodling i Västergötland ökade utlakningen med ca 20 kg tot-N/ha trots bra gödselkväveutnyttjande i potatisen. Senarelagd bearbetning från tidig höst till sen höst eller vår minskade utlakningen betydligt, i kombination med insådd fånggröda minskade den ytterligare. Vid vårplöjning medförde fånggrödan en utlakning som vid Mellby motsvarade 40% och vid Fotegården 50 % av den i led med tidig höstbearbetning. Nedbrukning av fånggröda ledde till ökad nettomineralisering av kväve. Vid nedbrukningen på hösten skedde mineralisering redan under vintern vilket ledde till sämre effekt på utlakningen När fånggrödan plöjdes på hösten var utlakningen vid Mellby motsvarande 50% och vid Fotegården drygt 70% av den i led med tidig höstbearbetning. Kväveförsörjningen av den efterföljande grödan var god och nedbrukningstidpunkten för fånggrödan hade ingen avgörande betydelse. Flytgödseltillförsel bidrog till att kväveutlakningen ökade med 5-10 kg tot-N/ha och år vid de bägge försöksplatserna. Det berodde enligt beräkningar delvis på en ökad nettomineralisering av kväve, men vid Mellby också på att tillförseln av mineraliskt kväve var större i flytgödselleden. Stora givor flytgödsel vid Mellby ledde till ökad utlakning av kväve även vid närvaro av fånggröda. Flytgödselspridning (125 kg NH4- N/ha) på fånggröda på hösten fungerade bra ur utlakningssynpunkt vid Mellby, men förlusterna av kväve genom ammoniakavgång blev stora (30-50% av ammoniumkvävet i gödseln). Kvävemineraliseringen var stor i leden med flytgödselspridning och odling av fånggröda. En del av det kväve fånggrödan hindrade från att utlakas när stora mängder flytgödsel tillfördes återkom i mineralform efter nedbrukning av fånggrödan. En del bidrog till uppbyggnad av markens kväveförråd. Det sker enligt kvävebalanserna en långsam förändring av markens kväveinnehåll både vid Mellby och Fotegården. I led där kväve sparas undan kväveutlakning med hjälp av fånggröda och senarelagd bearbetning sker i förhållande till led utan fånggröda och tidig höstbearbetning en uppbyggnad av kväve. I led med flytgödseltillförsel ökar också markens kväveinnehåll jämfört med i mark där endast handelsgödsel tillförs. Ännu syns inga långsiktiga effekter av dessa skillnader på skörde- eller utlakningsnivåer. Odling av fånggröda och flytgödsel bidrar däremot till ökad mineralisering i marken som en kortsiktig effekt i under året och åren närmast efter nedbrukning.

Nyckelord

gödsel; fånggröda; kväve; utlakning; växtnäringsläckage

Publicerad i

Ekohydrologi
2003,
Utgivare: Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125867