Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Rapport1997Öppen tillgång

Fälttest av mekaniska snytbaggeskydd på skogsplantor : slutrapport, avgång och skador efter tre vegetationsperioder

Örlander, Göran; Petersson, Magnus

Sammanfattning

Snytbaggeskador på plantor är ett av de svåraste problemen vid föryngring av skog i södra och mellersta Sverige. Problemet är väl känt sedan lång tid tillbaka och olika metoder har använts för att skydda plantorna. Tillståndet från kemikalieinspektionen för det i dag fungerande alternativet, att behandla plantorna med bekämpningsmedlet permetrin, kommer att upphöra 1998 (täckrotsplantor) och 1999 (barrotsplantor). Därför görs nu ansträngningar för att utveckla mekaniska skydd som alternativ till permetrin. Ett led i detta arbete är föreliggande studie av åtta mekaniska skydd samt jämförelse med kontroll och perrnetrinbehandling. Försöket är utlagt i maj 1994 på fem färska hyggen i anslutning till Asa försökspark. Tvååriga täckrotsplantor av gran planterades direkt i humustäcket ("grönrisplantering"). Två rapporter är publicerade som beskriver resultatet, en efter första vegetationsperioden och en efter andra vegetationsperioden (Örlander & Petersson 1994 och 1995). I denna rapport redovisas resultatet efter tre vegetationsperioder. De testade skydden var: BEMA, BetaQ, Bugstop, Flockade plantor, KP-skyddet, NEW-plantskydd, Panth-skyddet och Plantstruten. Snytbaggekadorna blev omfattande och andelen dödade kontrollplantor uppgick i genomsnitt för de fem lokalerna till hela 91 procent efter tre vegetationssäsonger. Efter första säsongen hade tre mekaniska skydd lägre skadenivå än permetrinbehandlade plantor med avseende på snytbaggeskador, nämligen Beta Q, NEW-plantskydd och BEMA. Skadenivån ökade markant för samtliga skydd under den andra vegetationsperioden, framför allt beroende på omfattande höstgnag. Vid denna tidpunkt hade skydden varit utplanterade i nästan två vegetationsperioder, vilket försämrat skyddsförmågan. Kraftig gräsväxt på hyggena hade dessutom bildat "bryggor" mellan planta och skydd vilket för några skydd haft stor negativ inverkan. Under den tredje säsongen var avgången till följd av snytbaggeskador mellan 20 och 32 procent för de mekaniska skydden. Tre år efter plantering hade samtliga mekaniska skydd en signifikant högre avgång orsakad av snytbaggeskador jämfört med permetrinbehandling, undantaget plantor behandlade med BetaQ. Denna behandling var jämförbar med permetrinbehandling i fråga om snytbaggeskador. Den högsta överlevnaden efter 3 år erhölls för permetrinbehandlade plantor (50 procent). Samtliga plantor behandlade med mekaniska snytbaggeskydd hade signifikant lägre överlevnad. Överlevnaden för de mekaniska skydden var 19-34 procent. Plantor behandlade med BetaQ drabbades under 1995 av oförklarligt stor avgång troligen som en direkt följd av de behandlingsskador som observerats under 1994. En del skydd hade försvunnit som en följd av uppdragning av djur. Detta drabbade främstNEW-plantskydd. Under 1994 drabbades plantorna av svåra ögonvivelskador. Endast två av behandlingar uppvisade en signifikant skyddseffekt, nämligen permetrinbehandling och NEW-plantskydd. Under 1995 var angreppen av ögonvivel inte så omfattande, men de plantor som angreps under 1994 visade en klart sämre överlevnad jämfört med icke angripna. På varje lokal finns plantor som ombehandlats med permetrin våren andra och året efter plantering. Dessa plantor visade signifikant lägre andel svåra snytbaggeskador och högre överlevnad än de som enbart fått en engångsbehandling med permetrin. Behandling både vid plantering och efter ett år i fält är den metod som rekommenderas vid plantering i områden med svåra snytbaggeproblem. Plantorna utsattes för ett högt snytbaggetryck, beroende på att planteringen gjordes på färska hyggen utan markberedning, och troligen var årsmånen också gynnsam för snytbaggen vilket bör beaktas när resultatet tolkas. Under de förhållanden som försöket utfördes visade inget av de testade mekaniska skydden och inte heller en engångsbehandling med permetrin ett godtagbart föryngringsresultat.

Publicerad i

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
1997, nummer: 14
Utgivare: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sverige lantbruksuniversitet