Blix Germundsson, Lisa
- Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet
Rapport2024Öppen tillgång
Blix Germundsson, Lisa
Den här rapporten innehåller en utvärdering av den del av projektet Metodutveckling för regelförenkling som syftade till att utarbeta och testa en metod där företag kan lämna in förenklingsförslag till myndigheter. Projektägare har varit Hushållningssällskapet Halland, med Växa Sverige, HIR Skåne, LRF och SLU som partners. Projektet har finansierats av Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet. SLU:s roll i projektet har varit att utvärdera metoden. Utvärderingen baseras på en kvalitativ fallstudie med skriftliga material och 22 intervjuer med medverkande personer, som analyserats strukturerat och tematiskt.
Den utvärderade metoden bygger i korthet på följande fyra steg; 1) Insamling av förenklingsförslag, 2) Sortering och prioritering, 3) Problembeskrivning och konsekvensutredning, 4) Dialogmöten. Därtill har materialet genererat insikter kring uppföljning av dialogmöten samt generellt om regelförenkling för lantbruksföretag.
Insamlingen av förenklingsförslag satte ljuset på behovet av en bättre brygga mellan myndigheter och lantbruksbranschen för ömsesidigt utbyte, samt att myndigheters kunskaper har kommit för långt ifrån lantbrukares, även om undantag fanns.
Prioritering och konsekvensutredning av förenklingsförslag kräver djupa kunskaper om både lantbrukares sammanhang och juridisk expertis, och kan behöva vara en dynamisk process som innefattar både kunskapsutveckling och förhandling av synsätt mellan berörda myndigheter och branscher.
Dialogmötena blev en symbol för något som behöver vara en mer ingående och ständigt pågående process; mötet mellan myndigheters och lantbruksföretagares kunskaper och perspektiv. Myndigheter upplevs fokusera på dokumentation för att det är kontrollerbart, vilket bidrar till uppfattningen av världar som glider isär; i den ena utförs olika åtgärder i lantbruket och i den andra dokumenteras det som görs.
Sammantaget visar utvärderingen att metoden har fungerat bra utifrån sina förutsättningar och genererat insikter om arbete med regelförenkling inom lantbruket. Men för att säkerställa att inkomna förenklingsförslag behandlas krävs en väl förankrad och strukturerad process hos myndigheter med syfte att driva ett effektivt arbete med regelförenkling.
Utöver detta rekommenderas att ta tillvara på goda exempel, inventera befintlig kompetens, utvärdera hela områden av regler och se på exempel där kunskap och rådgivning ersatt detaljregler. En renässans för tilliten till yrkesskicklighet i kombination med kompetensutveckling kan utgöra en alternativ väg framåt för att bryta den rådande trenden med en stadigt ökande regelbörda för lantbrukare.
regelförenkling; myndighetsutövning; byråkrati; lantbruk; jordbruk; better regulations; regulatory improvement; bureaucracy; agriculture; farming
Utgivare: Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet
Studier av offentlig förvaltning
Kommunikationsvetenskap
https://res.slu.se/id/publ/132538