Rapport1999Öppen tillgång
En jämförelse av bakterieantal mellan kalkade och okalkade sjöar
Bergström, Ann-Kristin
Sammanfattning
Denna studie har syftat till att undersöka om kalkning påverkar bakterieantalet i sjöar eller ej. För att vidare se om kalkning påverkar bakterieantal på olika sätt i humösa och klara sjöar har undersökningen genomförts i sjöar med varierad humushalt. Kemiska och biologiska data från kalkade sjöar har erhållits ur delprogrammet Integrerad kalkningseffektuppföljning i sjöar (IKEU) från Miljöanalys, SLU, Uppsala. Data från okalkade sjöar (Jämförelsesjöar) har delvis inhämtats från litteraturen, men även erhållits efter förfrågan från författaren till olika forskargrupper vid svenska, finska, norska samt engelska universitet. Från de data som fanns tillgängliga indelades sjöarna i två grupper med avseende på TOC-halt; Grupp 1 humösa sjöar och Grupp 2 klara sjöar. Båda grupperna innehöll kalkade IKEU-sjöar och okalkade Jämförelsesjöar. Hänsyn till närsaltkoncentration (främst totalfosfor) togs även vid val av Jämförelsesjöar. Sjöar med liknade trofinivå som IKEU-sjöar valdes ut i studien för att främst titta på hur pH styr bakterieantal i sjöar vid samma närsalthalt. För att kunna utreda en kalkningseffekt på bakterieantal bör en jämförelse mellan kalkade och okalkade sjöar göras inom samma region med likartad atmosfärisk deposition av försurande ämnen och likartad försurningspåverkan. Detta var möjligt att genomföra i de humösa sjöarna (Grupp 1) där den geografiska spridningen av kalkade IKEU-sjöar och okalkade Jämförelsesjöar var relativt lika. Inom Grupp 2 (klara sjöar) var spridningen mellan kalkade och okalkade sjöar olika (de förra lokaliserade till de södra delarna av Sverige och de senare till de nordligare delarna av Sverige). Denna spridning av sjöar medförde att det inte var möjligt att utnyttja Jämförelsesjöar för att bedöma kalkningseffekten relativt tillståndet i en försurad klarvattensjö. Jämförelsesjöar användes därför för att jämföra om kalkningen resulterat i ett tillstånd som liknar det naturliga i klara näringsfattiga sjöar. Resultatet från denna sammanställning indikerar att bakterieantalet i okalkade humösa sjöar är högre än i kalkade humösa sjöar. Bakterieaktiviteten i humösa sjöar verkar därmed inte påverkas negativt av låga pH-värden. Fosforkoncentrationen var i genomsnitt lägre i de kalkade humösa sjöarna. Denna skillnad i fosforkoncentration återfanns i samtliga jämförelser mellan kalkade och okalkade humösa sjöar lokaliserade inom regioner med likartad försurningspåverkan. En lägre fosforkoncentration i de kalkade humösa sjöarna kan därför inte förklaras av lägre fosfortillförsel från mark i tillrinningsområdet (Jansson mfl, 1986), utan bör snarare vara en följd av kalkning. Eftersom fosfor kan vara tillväxtbegränsade för bakterier i humösa system (Jansson mfl, 1996), är en lägre fosforkoncentration i kalkade humösa sjöar en möjlig förklaring till det lägre bakterieantalet. I och med att den totala produktionen i humösa sjöar främst byggs på en heterotrof bas (Hessen, 1992, Jansson mfl, 1999) är det av stor vikt att studera om detta resultat är allmängiltigt för ett större antal kalkade humösa sjöar i Sverige. Skulle så vara fallet kan kalkning i sig innebära en oligotrofiering. Vilka faktorer som orsakar en lägre fosforkoncentration i kalkade humösa sjöar är därmed viktigt att fastställa i framtiden. Skillnaden i bakterieantal mellan kalkade- och okalkade klara sjöar var låg. Även i detta fall verkar bakterieaktiviteten inte påverkas negativt av låga pH-värden. Fosforkoncentrationen var lägre i de kalkade klara sjöarna. I och med den geografiska spridningen mellan kalkade (södra Sverige) och okalkade (norra Sverige) klara sjöar är det svårt att avgöra vad som orsakar skillnader i fosforhalter mellan dessa miljöer. Trots variation i fosforkoncentration var bakterieantalet lika i kalkade och okalkade sjöar vilket tyder på att bakterierna i klara sjöar snarare är kolbegränsade än fosforbegränsade. En lägre fosforkoncentration kan möjligtvis indirekt påverka bakterieantalet i klara sjöar om växtplankton är fosforbegränsat. Vid näringsbrist producerar växtplankton en mindre mängd löst organiskt kol (Currie, 1990), vilket enligt detta resultat skulle kunna påverka bakterietillväxten. Tot-Ntrot-P-kvoterna var också betydligt högre i de kalkade klara sjöarna vilket tyder på en kraftigare underskott av fosfor relativt kväve. Vilka faktorer som orsakar en lägre fosforkoncentration i kalkade klara sjöar i jämförelse med okalkade klara sjöar är därmed också en viktig faktor att fastställa i oligotrofa klarvattensystem.
Publicerad i
Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
1999, nummer: 1999:11Utgivare: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet
UKÄ forskningsämne
Miljövetenskap
Permanent länk till denna sida (URI)
https://res.slu.se/id/publ/132738