Spjut, David
- Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet
Rapport2015Öppen tillgång
Spjut, David; Degerman, Erik
Vi har utvecklat ett sidoindex till VIX, den bedömningsgrund som används för att bedöma ekologisk status med hjälp av elfiskedata. VIX är ett enda multimetriskt in-dex för hela Sverige och beräknas som en avvikelse från en förväntad normal fisk-fauna vid en elfiskelokal. I bedömningen görs en uppskattning om hur fiskfaunan borde se ut vid lokalen i referenstillståndet. VIX är bra på att påvisa avvikelser från ett referenstillstånd, men sämre på att peka ut orsaken till avvikelsen. Det nya indexet, VIXMORF, är utvecklat speciellt för att detektera morfologisk påverkan i form av rens-ning i vattendrag. Utvecklingen av indexet genomfördes utifrån data från biotopkarteringar i tre län (Jönköpings, Värmlands och Västernorrlands län). Vi använde uppgifter från biotop-karteringsbedömningar av ”Rensning” och ”Uppväxtområden för öring” för att få till en bra påverkansbeskrivning. Enbart uppgifter om graden rensning var inte tillfyllest eftersom den mer beskriver hur mycket sten som tagits bort, men inte hur mycket som ligger kvar i vattnet och ger ett diverst habitat. VIXMORF baseras på en jämförelse av elfiskeresultatet med det beräknade för loka-len om den hade varit opåverkad (referenstillståndet), utifrån sju olika indikatorer. De sju indikatorerna var; täthet av öring, täthet av rheofila (strömlevande) samt gyn-nade arter, andel rheofila och gynnade individer och antal rheofila och missgynnade arter. Kort sammanfattat så ökade limnofiler (sjölevande) relativt rheofiler vid en morfologisk påverkan. Gynnade respektive missgynnade arter är funktionella grup-per som vi tagit fram inom detta arbete. Vid utvecklingen av indexet konstaterades en brytpunkt på VIXMORF på 0,467 då rätt klassade lokaler bland både opåverkade och påverkade var lika många, 59 %. I samma dataset klassade de redan befintliga indexen VIX och VIXsm 30 % respektive 35 % rätt. Vi testade VIXMORF på elfiskedata från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) med be-dömd rensningspåverkan i lokalbeskrivningen. För dessa data från hela landet klas-sades knappt 83 % av de påverkade lokalerna rätt med brytpunkten 0,467. Dock var andelen rättklassningar bland påverkade lokaler endast 40 %. Noterbart var att lokaler som klassats som ”rensade” eller ”kanaliserade” hade en klart påverkad fiskfauna enligt VIXMORF och elfiskedata, medan lokaler som beskrivits som ”flottledsrensade” i SERS inte hade det. Det finns således anledning att se över lokalbeskrivningen på elfiskeprotokollet så att den blir mer stringent och fokuserar på ett antal påverkans-faktorer och inte som nu är alltför omfattande. Ett problem är att många lokaler har flera olika typer av påverkan. Det kan vara svårt att särskilja dessa olika påverkanstryck från varandra. Våra tidigare resultat an-tyder att en hydrologisk störning kan likna förhållandena vid en morfologisk störning.
Elfiske; Morfologisk påverkan; Biotopkartering; VIX; VIXMORF
Aqua reports
2015, nummer: 2015:17eISBN: 978-91-576-9351-8Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Fisk- och akvakulturforskning
https://res.slu.se/id/publ/132887