Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Rapport2004Öppen tillgång

Skördenivå och näringsinnehåll i ekologisk odling av vall och spannmål på fyra mjölkgårdar i västra Sverige

Arnesson, Annika

Sammanfattning

Under åren 1996 till 1999 genomfördes vid institutionen för jordbruksvetenskap Skara ett stort dokumentationsprojekt på sju gårdar med ekologisk mjölkproduktion (Arnesson, 2000). Bland annat följdes vall- och spannmålsskördarna och det framkom att det var stora variationer i avkastning både mellan gårdar och mellan år på samma gård. Därför ansågs det intressant att följa några av gårdarna ytterligare för att få en uppfattning om skördenivåerna under en längre period. Syftet med projektet var att få en uppfattning om förväntade skördenivåer inom ekologisk vall- och spannmålsodling ur ett mer långsiktigt perspektiv. Dokumentationen utfördes på fyra gårdar under perioden 1999 till 2003. Vallskörden registrerades för en av gårdarna från 1996 till 2002, för två av gårdarna från 1996 till 2003 och för en gård från 2000 till 2003. Avkastningen kunde därmed följas under en så lång period som åtta år för två av gårdarna. Avkastningen för spannmål, ärter och åkerbönor registrerades från 1999 respektive 2000 till 2002 respektive 2003. Rådgivningsbesök gjordes varje vinter, då skörderesultaten analyserades och växtodlingen diskuterades. Före vallskörd gjordes en vallbesiktning. Den avkastning av vall och helsäd som redovisas är den inkörda mängden foder till lager. Både vall- och spannmålsskördarna vägdes på fordonsvågar och prover togs kontinuerligt för analys av torrsubstans och näringsinnehåll. Resultaten från dokumentationen visade att det var stora variationer i avkastning både i vall och spannmål mellan år och även mellan skiften på samma gård. Den ekologiska vallen avkastade i genomsnitt 6 800 kg ts per ha på gårdarna i Västergötland, medan Värmlandsgården hade en avkastning på 4 800 kg ts per ha. Den näringsmässiga kvaliteten varierade med årsmån samt mellan skiften med botanisk sammansättning och utvecklingsstadium vid skörd. Den näringsmässiga kvaliteten varierade också mellan första, andra och tredje skörd. Råproteinhalten ökade men fiberhalten sjönk med senare skördetillfälle (första, andra och tredje skörd), vilket delvis har sin förklaring i ökad klöverandel från första till tredje skörd. Med ökad vallålder sjönk avkastningen samt klöverandelen och därmed råproteinhalten. På Värmlandsgården sjönk avkastningen så mycket med vallålder, att äldre vallar än två år inte kan rekommenderas. Spannmålsavkastningen varierade också mycket mellan år och mellan skiften på samma gård. Den näringsmässiga variationen mellan skiften var liten. Stråsädens avkastning varierade med förfrukt och den bästa förfrukten till spannmål var vall. Vallavkastningen på ekologiska mjölkgårdar kan vara mycket hög, även som medelvärde under flera år. Dock är variationen stor, varför det är viktigt att följa avkastningen under flera år för att få en uppfattning om skördenivån. Sett ur ett längre perspektiv, har avkastningsnivån i vallen snarare ökat än minskat på dokumentationsgårdarna. Energihalten har ökat, råproteinhalten har varit ganska lika och fiberhalten har gått ner under perioden.

Publicerad i

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2004, nummer: 2
Utgivare: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet