Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Livsmedelssvinn i butiksledet : en studie av butikssvinn i sex lågprisbutiker

Eriksson, Mattias; Strid, Ingrid

Abstract

Att producera stora mängder mat är nödvändigt för att föda jordens befolkning, men dagens globala matproduktion slukar resurser och bidrar till utsläpp i stor omfattning. Ett sätt att minska denna miljöbelastning är att reducera mängden svinn som uppstår inom livsmedelskedjans alla led. Eftersom antalet delprocesser som har varit förgäves vid produktion av en vara ökar för varje led i livsmedelskedjan, ger en minskning i slutet av kedjan större effekt än motsvarande minskning i tidigare led. Butiksledet är ett av dessa senare led där det bedöms finnas potential för en minskning av svinnet. Syftet med denna studie var att kartlägga färskvarusvinnet i sex lågprisbutiker. Detta gjordes för att identifiera var svinnreducerande åtgärder kan ha störst effekt i dessa butiker samt för att få en grundnivå som de svinnreducerande åtgärdernas effekt kan jämföras med. Studien har haft som mål att skaffa erfarenheter inför vidare forskning då den ingår i ett större projekt som har som syfte att identifiera effektiva svinnreducerande åtgärder med minimal negativ påverkan på kundattityder och lönsamhet. För att uppfylla studiens syfte har sex butikers uppgifter om svinn och försäljning använts. Dessa uppgifter har sammanställts så att de olika färskvarukategoriernas variationer i svinn- och försäljningsnivå under ett år ska kunna studeras. Samtal med butikspersonal samt observationer i butikerna har kompletterat butikernas siffror för att få en mer heltäckande bild av de processer som påverkar svinnet och hur det registreras. Svinnet har, jämfört med resultat från andra studier, visat sig vara lågt med ett genomsnittligt resultat på 0,76% årligt färskvarusvinn vilket delvis förklaras av olika definitioner och systemavgränsningar mellan olika butikskedjor. Då de olika färskvaruavdelningarna har undersökts var för sig stod mejeriavdelningarna för den lägsta andelen svinn med 0,36% i genomsnitt. De högsta andelarna stod chark- och köttavdelningarna för med 1,60% respektive 1,31% genomsnittligt svinn. Variationen mellan veckorna under året var betydande liksom variationen mellan årstider. Förutom butikens eget svinn så kastas även betydande mängder mat på grund av att inkommande varor reklameras (och krediteras). Detta svinnflöde var betydligt större än flödet av butikssvinn för frukt&gröntavdelningarna. Slutsatser som går att dra av dessa resultat är att svinnreducerande åtgärder kan inriktas mot att sänka medelnivån av svinn under året. Åtgärder kan även utformas för att sänka de högsta topparna av svinn, som tex uppstår i samband med kampanjer och vid speciella tillfällen såsom högtider. Störst potential för att minska den totala mängden svinn och även krediteringssvinnet finns inom frukt&grönt då denna avdelning har ett stort viktmässigt flöde av mat som kasseras. Kött- och charkavdelningarna uppvisade ett stort procentuellt svinn och därför bör det finnas stor potential att sänka svinnet på dessa avdelningar

Keywords

Matsvinn; butiker; färskvaror; krediteringssvinn; matavfall

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2011, number: 035
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges Lantbruksuniversitet