Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2010Open access

Avloppsfraktioner från enskilda kretslopp : kunskapssammanställning om klosettvatten samt exempel på kretsloppsarbete i Stockholmsregionen

Richert, Anna; Jönsson, Håkan; Tidåker, Pernilla; af Petersens, E

Abstract

För att uppnå ett hållbart jordbruk är det nödvändigt att växtnäringen från livsmedelsproduktion, annan odling och konsumtion av varor återförs i ett kretslopp, främst till jordbruket. Detta framgår tydligt av andemeningen i riksdagens miljömål God bebyggd miljö och delmålet att ”senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark”. En fjärdedel av Stockholms läns enskilda avlopp har sluten tank för klosettvattnet. För att lantbruket ska acceptera återföring av klosettvatten krävs en tillfredsställande hygienisering, vilket kan ske bland annat genom våtkompostering, ammoniakhygienisering eller långtidslagring. Lantbruket har en central roll som mottagare och användare av avloppsprodukter och behöver involveras i ett tidigt skede av processen. Kommunen har en central roll i planering och åstadkommande av kretsloppslösningar för avfall och avloppsfraktioner. I och med att detta är områden där ny kunskap och nya strukturer utvecklas är det viktigt att sammanställa och tillgängliggöra kunskap och erfarenheter. Föreliggande rapport beskriver kretslopp av klosettvatten samt kretsloppssatsningar för urin och klosettvatten som genomförts i Stockholmsregionen. Några slutsatser är: Litteraturgenomgången visar på det finns en god potential att föra källsorterade avloppsfraktioner i kretslopp. De är rena, innehåller mycket näring och Naturvårdsverket (2006) anser att kommunerna bör ha system för återföring av källsorterade avloppsfraktioner till kretsloppet. De redovisade fallstudierna visar att det faktiskt också händer mycket i Stockholmsregionen, i projekt där kommuner, LRF, Stockholms Läns Landsting via sitt Miljöbidrag, Länsstyrelsen samt boende varit engagerade. Flera av de system som redovisas i rapporten har institutionella frågetecken. System för kretslopp av avloppsfraktioner organiserar sig inte själva, tvärtom innebär de att flera aktörer skall samverka på ett sätt som de oftast inte har någon erfarenhet av och som existerande ramverk, i form av kommunens struktur, styrdokument och lagstiftning etc inte är utvecklat för. Arbetet med att utveckla och anpassa ramverken pågår, t ex är det nu klart att urin och klosettvatten är att betrakta som avfallsfraktioner, vilket innebär att renhållningshuvudmännen har ett övergripande ansvar och de har också börjat ta sig an dessa fraktioner. Av de i rapporten redovisade projekten framgår att en av de viktigaste frågorna för att få källsorterade avloppsfraktioner i kretslopp är hur de kommunala VA- och avfallstaxorna skall utformas för att styra mot de för miljö och ekonomi bästa lösningarna. Slutligen – drivande och ansvarstagande aktörer behövs i hela processen. Det finns drivande aktörer i regionen vilket gör att kretsloppssystemen utvecklas, sakta men säkert. Kommuner som kliver fram och initierar aktiviteter och LRF som möter upp med kompetens och lösningar, samt sist men inte minst SLL miljöbidrag och Länsstyrelsen som med framsynt finansiering av utvecklingsprojekt, sammantaget ger dessa aktörer en klar potential för framgång.

Keywords

avloppsfraktioner; kretslopp; hållbart jordbruk

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2010, number: 038
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet