Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Rapport2013Öppen tillgång

Undersökning av växtskyddsmedel i privata dricksvattenbrunnar från ett jordbruksområde i södra Halland

Larsson, Martin; Graaf, Sarah; Nanos, Therese; Boye, Kristin; Kreuger, Jenny

Sammanfattning

I syfte att fördjupa kunskapen om jordbrukets påverkan på grundvatten, med särskilt fokus på bekämpningsmedel (växtskyddsmedel), undersöktes dricksvattenkvaliteten i 19 enskilda brunnar i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i södra Halland. De föroreningstyper som undersöktes var i) mikrobiologiska parametrar: odlingsbara mikroorganismer, koliforma bakterier och Escherichia coli, ii) nitrat- och nitritkväve (sammanlagd halt), och iii) 104 olika växtskyddsmedel. Information om brunnarnas anläggningsår, djup och placering samlades in genom en enkätundersökning. Tillsammans med jordarten undersöktes dessa faktorer för att få kunskap om vilka brunnar och platser i landskapet som är särskilt känsliga för föroreningar. Korrelationen mellan de undersökta parametrarna analyserades för att se om förekomsten av vissa föroreningar samvarierar. Resultaten jämfördes också med data som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel för att se om de ger en samstämmig bild av förekomsten av bekämpningsmedel i grundvattnet. Det utvalda avrinningsområdet i Halland karaktäriseras av lätta jordarter och ett intensivt jordbruk med spannmål som huvudsaklig gröda, men med inslag av sockerbetor, raps, potatis, ärtor och köksväxter. Den diversifierade odlingen innebär att ett stort antal olika växtskyddsmedel har använts under åren inom området. Syftet med undersökningen var att studera eventuell förekomst av växtskyddsmedel i grundvattnet i området och om det i så fall samverkade med andra föroreningstyper som är vanligt i dricksvattenbrunnar. Detta innebar också en möjlighet att undersöka vilken typ av substanser som påträffas i grundvatten relaterat till deras egenskaper och användningsområde. Generellt sett var vattenkvaliteten förhållandevis dålig i de undersökta dricksvattenbrunnarna. Åtta av de 19 brunnarna (42 %) hade otjänligt vatten och ytterligare fyra (21 %) hade tjänligt vatten med anmärkning, enligt Socialstyrelsens riktvärden. Tre av de åtta brunnarna hade otjänligt vatten på grund av de mikrobiologiska parametrarna, tre stycken på grund av kvävehalten och två stycken på grund av växtskyddsmedel. Brunnarna med otjänligt vatten var företrädelsevis grävda brunnar belägna på genomsläppliga jordarter, såsom sand. De borrade brunnarna visade betydligt bättre vattenkvalitet än de grävda brunnarna. Växtskyddsmedlen som påträffades dominerades av sedan länge förbjudna substanser och det var också dessa som var anledningen till att dricksvattnet i två brunnar hade otjänligt vatten. Substanserna atrazin, dess nedbrytningsprodukt DEA, samt BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil) utgjorde de vanligaste fynden. Atrazin och diklobenil var de verksamma substanserna i ogräsmedlet Totex Strö som tidigare användes i stor utsträckning på gårdsplaner och grusgångar. Försäljning av medlet förbjöds 1989. Sex av de sju brunnarna med högst summakoncentration av växtskyddsmedel låg antingen på gårdsplaner eller på tomtmarker. Flest fynd av idag godkända växtskyddsmedel gjordes av svampmedlet metalaxyl (i 5 av 19 brunnar, 26 %), vilket också är den substans som påträffats oftast i miljöövervakningens grundvattenrör i området. Halterna var dock genomgående låga. Resultaten visar att det inte fanns någon tydlig korrelation mellan de olika föroreningstyperna mikroorganismer, kväve och växtskyddsmedel i brunnsvattnet inom detta område.

Publicerad i

CKB rapport
2013, nummer: 2013:2ISBN: 978-91-576-9198-9Utgivare: Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, Sveriges lantbruksuniversitet