Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2014

Svinn av isbergssallat i primärproduktionen och grossistledet i Sverige

Strid, Ingrid; Eriksson, Mattias; Andersson, Staffan; Olsson, Marie

Abstract

Matsvinn förbrukar naturresurser och orsakar utsläpp i onödan. Dessutom går stora ekonomiska värden förlorade när maten inte når fram till slutkonsumenten. För att målet om minskat matavfall med 20 procent mellan 2010-2020 ska kunna uppnås krävs åtgärder i kedjans alla led liksom en djupare förståelse för bakomliggande orsaker. Matsvinn i primärproduktionen är ett av de minst utforskade leden i värdekedjan, samtidigt som där kan finnas betydande mängder. Isbergssallat är en produkt som kasseras i stora mängder i handelsledet, och som samtidigt är en av de viktigaste svenska frilandsköksväxterna. Den har därför valts ut för att detaljgranskas i primärproduktionsledet, med syftet att kvantifiera förlusterna vid odling och hos grossist samt huvudsakliga orsaker till detta. Studien baseras på fältmätningar av nyligen skördade fält i Skåne säsongen 2013, samt på intervjuer med odlare och grossister. Resultatet av fältstudien för en skördeomgång visade att betydande mängder sallatsrester fanns kvar på fältet (31 ton/ha) efter en uttagen skörd på 22 ton/ha. Detta bestod till största delen av bortrensade ytterblad (28 ton/ha), men också av hela ratade sallatshuvuden (3,2 ton/ha). Via intervjuer framkom dessutom att ca 15 procent av de odlade sallatsfälten aldrig blir skördade. Sammantaget medför detta att ca 65 procent av den odlade sallaten förloras under produktionen, men att svinn enligt definitionen skördad och sedan bortsorterad vara inte förekom hos odlarna. Istället fanns en undvikbar förlust, i betydelsen att 5 ton/ha av skörderesterna utgjordes av outtagen skörd och ätbara, men kvarlämnade huvuden. I grossistledet uppgavs det egna hanteringssvinnet vara litet, ca 0,2 procent, medan 2,7 procent av den inkommande sallaten reklameras. De främsta orsakerna till produktionsförluster hos odlarna var bristande kvalitet (bladkantbränna, röta, skadedjur) och fel storlek på salladshuvudena samt överproduktion i förhållande till orderingången. De främsta orsakerna till svinn hos distributörer och grossister var bristande kvalitet (bladkantbränna, rödfärgning av bladnerver, inre röta, insektsskador) samt hanteringsskador. Livscykelanalys användes för att beräkna klimatpåverkan från den förlorade sallaten. I sallatens livscykel står odlingsledet för en förhållandevis liten del, medan transporter och förpackningar står för en större del. Svinn som sker på gården är därför mindre miljöbelastande än svinn som sker i butik. Om sallatshuvudena på de oskördade fälten hade kunnat säljas, liksom hälften av de nu ratade huvudena vid skörd, hade samma svenska produktionsvolym kunnat spara 870 ton CO2-ekv/år. I grossistledet (importen inräknad) skulle 480 ton CO2-ekv/år kunna sparas, om där inte fanns förluster. Genom att ta tillvara denna matresurs, exempelvis genom fler eller flexiblare marknadskanaler, skulle en klimatpåverkan på 1300 ton CO2e, motsvarande knappt 500 000 liter bensin, kunna sparas. Att utnyttja kvarvarande skörderester som råvara för bioraffinaderier eller biogasproduktion skulle ytterligare kunna öka utnyttjandegraden av sallatsfälten.

Keywords

Matförluster; produktionsförluster; isbergssallat; primärproduktion

Published in

Rapport / Jordbruksverket
2014, number: 2014:06
Publisher: Jordbruksverket