Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Projektet handlar om logistiska utmaningar för små matproducenter som prövar nya mer direktadistributionskanaler, s.k. alternativa korta matkanaler (AKM). Denna växande rörelse syftar till attkortsluta konventionella långa försörjningskedjor med stora livsmedelsproducenter, grossister ochbutikskedjor. AKM är t.ex. traditionella gårdsbutiker, torghandel (t.ex. i form av Bondens marknad)och andelsjordbruk (CSA) men även nya fenomen som Reko-ringar och Lokala matnoder harspridits snabbt senaste åren. Vissa små matproducenter försöker genom AKM få mer av”matkronan” och öka sin lönsamhet. För andra aktörer kommer inte ekonomi i första hand, utandrivkrafterna kan vara mer ideologiskt värderingsgrundade. Oavsett drivkraft, borde AKM bidra tillen mer levande landsbygd.Logistik och försörjningskedjor (SCM) är viktigt att förstå för att få mat från ”jord till bord” eller”hage till mage”, och handlar om att skapa effektiva flöden av varor, information och betalningar.Vissa AKM innebär direktkontakt mellan producent och konsument, där bonden själv försökerutföra den logistik och försäljning som tidigare de större specialiserade aktörerna gjort. I andra AKMuppstår nya mellanhänder för att överbrygga gap i logistikflöden.Projektet undersöker erfarenheter från logistiska utmaningar som olika alternativa kortamatkanaler skapar, och hur olika sätt att arbeta med logistik och SCM påverkar de mindre aktörernasupplevda lönsamhet och tillfredsställelse.Studien inleddes med en förstudie där över 1100 hemsidor (producenters och mellanhänders)hemsidor studerades avseende information kring sortiment, leveransalternativ, leveranstider,transporter, prissättning, betalningsalternativ m.m. Huvudstudien baseras sedan dels på enenkätstudie med svar från 286 olika producenter från olika AKM, samt parallella intervjustudier avbåde producenter och nya typer av mellanhänder. Resultatet ger en djupare kunskap om uppfattadelogistiska styrkor och utmaningar för olika AKM, samt vilka logistikaktiviteter man lägger tid ochenergi på, och hur man uppfattar att detta leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet ellertillfredsställelse.Producentens bakomliggande motiv verkar påverka val av AKM, för olika AKM hur tid ochenergi läggs på olika logistikaktiviteter, vars bidrag till uppfattad konkurrenskraft sedan skiljer sigåt. Generellt läggs mer tid på att hantera kundrelationer och ge leveransinformation, men mindre påtransport och lagring trots att man uppfattar sig som mindre konkurrenskraftiga på dessa aktiviteter.Medan t.ex. CSA i sin logik innebär att vissa logistikutmaningar förenklas, så hanteras utmaningari andra (t.ex. Reko-ring och Lokala matnoder) genom att virtuella plattformar samordnarleveransplatser och tidpunkter. Dock upplevs ibland att mycket tid och energi då istället läggs påadministration. I motsats till praxis inom andra branscher, eller rekommenderat i annan forskning,ser vi generellt lite utnyttjande av externa logistikaktörer eller logistiksamarbete mellan producenter,utan man sköter logistiken själva. Många producenter räknar dock inte med kostnad för egenarbetstid, och andra anser att man inte får en rättvis lön för det arbete man lägger ner. Man utnyttjaristället obetalda arbetsinsatser, något som ofta kallas ”sweat equity”.Producenter är generellt tillfredsställda oavsett AKM. Men skillnader finns, och olika aspekterförklarar tillfredsställelse för olika AKM. För många är framtidstro en viktig förklaringsvariabel,men för andra är det rättvis lön, eller om kanalen reducerar logistikarbete eller förenklarkundservice, som verkar viktigast. Dagens lönsamhet verkade generellt påverka mindre, och ibland(t.ex. för Reko-ringar) indikeras t.o.m. ett omvänt samband mellan dagens lönsamhet ochproducentens tillfredsställelse. Istället verkar producentens syn på framtidsmöjligheter påverkaderas tillfredsställelse.Intervjustudier med andra aktörer, som försökt skapa nya roller som mellanhänder, visar att deinte sällan får omarbeta eller utveckla sin affärsmodell p.g.a. låg lönsamhet, begränsade möjligheteratt skala upp, svårigheter att komma in på marknaden och få konsumenter att välja dem istället förkonventionella butiker. Vissa har lämnat försöken att själva driva mellanhandsplattform till attistället utveckla IT-verktyg för producenterna. De mellanhänder som har utvecklat affärsmodellensiktar på ökad lönsamhet, men har också viljan att skapa alternativa matkanaler i samarbete medlokala producenter för att svara på den ökade efterfrågan av lokala produkter på marknaden.Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring vikten av att förstå logistikutmaningar och nyakostnader det innebär att kortsluta konventionella matkanaler, men också en mer nyanserad syn därolika typer av alternativa korta matkanaler och deras olika utmaningar illustreras. Det bidrar till ökadförståelse kring vad som, ur producentens perspektiv, bidrar till tillfredsställelse och glädje vilket ärnytt perspektiv. Avslutningsvis trycker vi på vikten av att försöka kombinera plattformar som kanskapa skalfördelar och samarbete i de logistiska flödena, utan att viktiga värderingsorienterade ochlokala dimensioner försvinner. För att få sådana plattformar att fungera, och vara skalbara, kan dockofta någon form av mellanhand behövas.

Keywords

Alternativa korta matkanaler (AKM); logistik; försörjningskedjor (SCM); affärsmodeller; lokalproducerat; REKO

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2020, number: 2020:12
Publisher: Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Transport Systems and Logistics

Publication identifier

  • ISBN: 978-91-576-8987-0
  • eISBN: 978-91-576-8988-7

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/109274