Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2009Open access

Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön : källfördelningsmodellering med FyrisNP

Orback, Caroline; Wallin, Mats; Djodjic, Faruk; Rydin, Emil

Abstract

På uppdrag av Ljusnan–Voxnas vattenvårdsförbund har källfördelningsmodellen FyrisNP satts upp för avrinningsområdet till två små sjöar, Florsjön och Östersjön, som ligger mellan Söderhamn och Bollnäs. Upprinnelsen till projektet är att Florsjön under sommaren 2007 drabbades av kraftig blomning av giftproducerande alger vilket ledde till att Söderhamns kommun avrådde invånarna från att bada i sjön. Omfattande algblomningar förekom också i uppströms belägna Östersjön. Modellen har satts upp i syfte att kvantifiera olika källors bidrag till kväve- och fosforbelastningen på Florsjön och Östersjön. Den färdigkalibrerade modellen levereras till uppdragsgivaren som ett verktyg för fortsatt modellering av åtgärdsscenarier. Av den synoptiska provtagningen av vattenkemi som genomfördes i maj 2008 framgår att både Östersjön och Florsjön vid provtagningstillfället till stor del var påverkat av läckage från jordbruksmark. Ingen kontinuerlig internbelastning förekommer i Florsjön eller i Östersjön. Förrådet av mobil fosfor i Östersjöns sediment är relativt lågt medan Florsjöns sediment håller typiska mängder för näringsrika sjöar. Den mobila sedimentfosforn i de båda sjöarna domineras av fosfat bundet till järn. Denna fosforform läcker till vattenmassan i pulser vid syrgasbrist i ytsedimenten och dessa perioder är svåra att förutse. Slutsatsen att ingen kontinuerlig internbelastning förekommer styrks även av det inte finns några tecken på att det skulle saknas en betydande fosforkälla vid den källfördelningsmodellering som gjorts med FyrisNP. Internbelastning tas därför inte med som en separat källa i fortsatt källfördelningsmodelleringen med FyrisNP. Källfördelningsmodellen FyrisNP har kalibrerats mot uppmätta fosfor- och kvävekoncentrationer i Florån för perioden 1998-2003. Överrensstämmelsen mellan uppmätt och modellerad koncentration är ganska låg. Däremot ger transportberäkningarna mycket bra överrensstämmelse. Valideringen görs mot uppmätta fosfor och kvävehalter i Florsjöns och Östersjöns ytvatten för perioden 2004-2007 och ger i stort sett samma överensstämmelse som vid kalibreringen vilket betyder att modellen är stabil och att kalibreringsparametrarna även klarar att beskriva en längre period. Till Florsjön transporteras i genomsnitt 1,6 ton fosfor och 33 ton kväve per år. I Florsjöns delavrinningsområde sker så gott som all retention i själva Florsjön vilket innebär en retention på 40 % fosfor respektive 35 % kväve. Näringsläckaget från jordbruksmark är den störst bidragande källan för fosfor- och kvävebelastningen till Florsjön (52 % respektive 43 %) och den näst största källan för fosfor- och kvävebelastningen är skogsmarken (18 % respektive 30 %). Utsläpp från enskilda avlopp utgör 14 % av fosfor- och 6 % kvävebelastningen och reningsverken i Glössbo och Rengsjö står för 2 % fosfor- respektive 5 % kvävebelastningen i Florsjön. Till Östersjöns delavrinningsområde transporteras varje år i genomsnitt 0,3 ton fosfor och 8 ton kväve. Retentionen i Östersjöns delavrinningsområde sker i huvudsak i Östersjön men även i de små uppströms belägna sjöarna. Retentionen i området är för både fosfor och kväve 50 % av bruttobelastningen. Även för Östersjön är näringsläckaget från jordbruksmarken den källa som bidrar med mest fosfor och kväve (43 % respektive 27 %). De näst största källorna är skogsmarken som står för 19 % av fosforbelastningen respektive 25 % av kvävebelastningen och reningsverket i Rengsjö som bidrar med 32 % av kvävebelastningen och 13 % av fosforbelastningen. De enskilda avloppen står för 10 % av fosforn och 3 % av kvävet som belastar Östersjön. Scenariot med bakgrundsbelastning visar att ungefär hälften av all fosfor som tillförs Florsjön och Östersjön kommer från mänsklig aktivitet. För kväve är motsvarande siffra 30 – 50 %. Modellerade bakgrundskoncentrationer för Florsjön och Östersjön ligger för fosfor på ungefär 0,010 - 0,015 mg/l och för kväve på ungefär 0,300 mg/l. Jämförs dagens fosfor- och kvävekoncentrationer med bakgrundskoncentrationerna innebär det en minskning med ungefär hälften för Florsjön och lite mer än hälften för Östersjön.

Keywords

fortlöpande miljöanalys; källfördelningsmodellering; övergödning; fosfor; kväve

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2009, number: 2009:10
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

Eutrophication

UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/26040