Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Under åren 2001-2005 bedrevs studier i ett specialtäckdikat utlakningsförsök med 7 försöksrutor på styv lera vid Lanna i Västergötland. En långliggande vallträda undersöktes, liksom en treårig höstveteväxtföljd (havre, höstvete, höstvete), där de tre grödorna följdes av olika jordbearbetningsförfaranden. Efter havren bearbetades marken endast ytligt inför sådd av höstvete, medan den plöjdes före sådd av den andra höstvetegrödan. Efter denna gröda lämnades marken orörd efter skörd och plöjdes först i november. Även olika tidpunkter för fosforgödsling studerades: i samband med sådd av höstvete samt i växande höstvete på våren. I höstveteväxtföljden fanns varje gröda med alla år, med två upprepningar. Vallträdan hade ingen upprepning. Där hade behandlingen varit densamma sedan vallens första år, 1993. Den slogs vid 3-4 tidpunkter om året, men inget växtmaterial fördes bort. Utlakningen av kväve, fosfor och kalium bestämdes genom att vattenflödet i dräneringsledningarna mättes och provtogs för analys genom flödesproportionell provtagning. Jordprover togs ut 3-4 ggr per år för bestämning av mängden mineralkväve i marken (0-90 cm djup) vid tidpunkterna vår, vid skörd, tidig höst och sen höst. Skördarna av de olika grödorna mättes och analys gjordes av kärnskördens innehåll av kväve, fosfor och kalium. Provtagning genom klippning av växande gröda och ogräs gjordes vid flera tillfällen under året, bl.a. för att bestämma kväveupptaget under hösten. I vallträdan vägdes mängden avslaget material i samband med putsningarna och prov uttogs för analys av dess innehåll av växtnäringsämnen. Kväveutlakningen från höstveteväxtföljden var beroende på behandling i medeltal 8-10 kg N/ha och år, vilket kan betraktas som små förluster. Kvävebalanser som upprättades för växtföljden visade på ett kväveöverskott (ca 50 kg N/ha och år) men då ingen uppbyggnad av organiskt kväve kunnat konstateras genom åren på försöksplatsen, är det troligt att kväveförluster genom dentrifikation vanligen är betydande från denna jord. Den låga utlakningsnivån beror också på att marken inte tvättas ur fullständigt under vintern. Under perioden från sen höst till vår skedde ofta en ackumulering av mineralkväve i marken. I försöksledet med plöjning i november efter höstvete uppmättes större utlakning än i leden med stubbearbetning i september efter havre respektive eller plöjning i september efter höstvete. Denna skillnad var statistiskt signifikant (P

Nyckelord

fosfor; kväve; utlakning; kalium; växtnäringsläckage; avrinning; utlakningsförsök

Publicerad i

Ekohydrologi
2006
Utgivare: Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

  • Stenberg, Maria

    • Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges lantbruksuniversitet

  • Rydberg, Tomas

    • Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ forskningsämne

Markvetenskap

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/126010