Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024

Klimatpåverkan av utfodring med halm som vinterfoder till dikor : beräkning av klimatavtrycket på gårdsnivå och från ett kg kött ur ett livscykelperspektiv

Röös, Elin; von Greyerz, Karin; Hessle, Anna; Arvidsson Segerkvist, Katarina; Jardstedt, Mikaela; Ericsson, Niclas

Abstract

Syftet med den här studien var att uppskatta klimateffekten ur ett livscykelperspektiv av att byta ut en del av vallfodret i dikors vinterfoder till halm i svensk integrerad dikalvsproduktion, beräknat för en 30-kors-besättning i Götalands skogsbygd. Hur utsläppen per kg nötkött påverkas liksom utsläppen på gårdsnivå beräknades. Förändringar i markkol samt indirekta klimateffekter av denna förändring uppskattades också. Utfodring med halm frigör mark på gården vilket möjliggör alternativ användning av denna mark. Två olika användningsområden för denna ’frigjorda’ mark undersöks; 1) för att producera mer avsalugröda (vete), eller 2) för att etablera mer betesmark. Klimatavtrycket för 1 kg nötkött (slaktkroppsvikt) beräknades till 24 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) för referens- respektive de två halmscenarierna då utsläpp från markkol och avskogning till följd av eventuell restaurering av naturbetesmark inte inkluderades. Utsläppen dominerades av utsläpp av metan från fodersmältningen (69 respektive 70 procent i referens- respektive halmsystemen) och för utsläpp från foderproduktionen (16 respektive 14 procent i referensrespektive halmsystemen). Gödselhanteringen bidrog också med 7,4 respektive 7,3 procent av utsläppen. Utsläpp från avskogning blev 1,0 kg CO2 per kg kött (slaktkroppsvikt) för halmfodersystemen om utsläppen allokeras över 100 år. Om dessa utsläpp istället allokeras över en period på 20 år blev utsläppen från avskogning 5,2 kg CO2 per kg kött (slaktkroppsvikt). Förändringar i markkol ledde till utsläpp av 1,3 kg CO2 per kg kött för scenario halmfoder-vete och 0,63 kg CO2 per kg kött för scenario halmfoder-bete. Nettoavtrycket blev 24, 26 och 25 kg CO2e per kg kött för referens- respektive halmscenarierna då utsläppen från avskogningen allokeras över 100 år. Då avskogningen istället allokerades över 20 år blev nettoavtrycket 24, 31 och 25 kg CO2e per kg kött (slaktkroppsvikt). I alla system producerades lika mycket nötkött eftersom det är samma antal kor och kalvar med samma tillväxt. Mängden vete är lika i referensfallet och i scenariot med halmfoder-bete, medan den är betydligt större för scenariot halmfoder-vete där den mark som frigörs används för spannmålsodling. Resultaten från denna studie visar att klimatavtrycket för nötköttet och gården som helhet totalt sett inte påverkas i någon större utsträckning när en del av dikornas vinterfoder utgörs av halm istället för vallfoder om inte utsläppen från avskogningen beaktas. Om utsläpp förknippade med den eventuella avskogning av mark som behövs för bete inkluderas och dessa allokeras över 20 år blir det dock en väsentlig skillnad mellan referensscenariet och halmscenarierna. Om avskogningsutsläppen däremot allokeras över 100 år blir skillnaden liten. Den stora skillnaden mellan scenarierna blir den att i fallet där den ’sparade’ marken i halmscenariot används för att odla mer vete, så producerar gården betydligt mer avsalugröda.

Keywords

nötkött; halm; vallodling; klimatpåverkan; kolinlagring

Published in

Mistra Food Futures Report
2024, number: 23ISBN: 978-91-8046-723-0, eISBN: 978-91-8046-724-7Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet